fredag 12 mars 2010

Djupa tanker

Låt 1: Imperiet- Märk hur vår skugga

Låten förmedlar en känsla av dysterhet. Jag känner att oavsett hur gott humör jag har varit på innan jag hör låten så kommer jag alltid vara smått deprimerad efter jag har lyssnat på låten. Språket är väldigt gammalt och då förs tankarna osökt in på medeltiden då Sverige och för övrigt hela Europa hade mycket problem med krig och sjukdomar. Jag tror att denna låt vill förmedla hur livet var för de att det inte alltid varit lika lätt och bekvämt som det är idag. Så den gör att man uppskattar alla bekvämligheter och hur bra ens liv verkligen är idag.

Låt 2

Denna låt förmedlar en känsla likt den känsla en begravningsscen i någon Hollywoodfilm vill förmedla. De mörka toner som enligt mig förmedlar en känsla av sorg mycket bättre än en Hollywood film någonsin skulle kunna förmedla. Denna låt är även denna väldigt dyster likt ”märk hur vår skugga” av Imperiet. Dock så lämnar den här låten mer till fantasin, det blir mer att det är ens egna livserfarenheter som är vad som avgör hur ens känsla till denna låt blir. Ens fantasi har fria tyglar för mig så skenar mina sinnen iväg till min morfars begravning. Så stämningen som den förmedlar är dyster. Det är de mörka tonerna som i alla fall får mig att tänka i de tankebanorna.

Tavla: David Caspar Friedrich

Jag tror att dessa två herrar som ser ut att vara med i armén står och pratar om livets små och stora problem i livet. Till en början så var tanken med mötet att man skulle planera attacken inför morgondagens batalj (de står vid en bra utkiksplats), det leder dock till mycket djupare och större frågor. De kommer in på moraliska frågor så som om det de gör är rätt, att vara ute och kriga allt för att deras rike ska bli lite mäktigare. Om mäns och pojkars blod är värt att offras för att bli en stormakt. Dessa två herrar har enligt mig kommit in på mycket moraliska och poetiska frågor som det inte finns något rätt eller fel svar på. Detta känns som en väldigt ovanlig konversation för två män i armén, det här var dock inga vanliga män. De var hjältar!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar